En dagstidning är en periodisk publikation som främst bjuder på allsidig nyhetsrapportering riktad till en bred allmänhet. I Sverige definieras den lagstadgat som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt utkommer minst en gång per vecka – komplett med löpsedel och bilaga.
Inom internationella sammanhang betraktas ofta tidningar med minst två utgåvor i veckan som dagstidningar. Betoningen ligger på tillgänglighet och aktualitet för många läsare.
Dagstidningar förekommer i varierande format och bär på en lång historia i Sverige, där runt 150 titlar är aktiva idag.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Essens |
|---|---|
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Universalitet | Nyheter från hela världen |
- Sveriges lagkrav: minst en gång per vecka med löpsedel och bilaga.
- Internationellt: ofta minst två utgåvor per vecka.
- Ungefär 150 dagstidningar i Sverige, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.
- Traditionella format: broadsheet och tabloid.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Ordet belagt sedan 1780.
- Äldsta i Sverige: Norrköpings Tidningar från 1758.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk definition | Reguljär nyhetsförmedling, minst veckovis | Wikipedia |
| Internationell norm | Minst två gånger per vecka | Wikipedia |
| Antal i Sverige | Närmare 150 | Språktidningen |
| Broadsheet-format | 600 x 380 mm | Wikipedia |
| Tabloid-format | 380 x 300 mm | Wikipedia |
| Äldsta tidning | Norrköpings Tidningar, 1758 | Språktidningen |
| Ordet belagt | 1780 | Wiktionary |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Cambridge |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar utmärks sedan 1800-talet av fyra grundläggande kriterier, varav periodicitet med regelbunden utgivning är ett.
Periodicitet (regelbunden utgivning), aktualitet (nyhetsfokus), publicitet (tillgänglig för alla) och universalitet (nyheter från hela världen och samhället), enligt NE.se.
Aktualitet och universalitet
Betona ligger på färska nyheter från globala och lokala samhällsområden. Kriterierna håller trots skillnader i utgivningstakt. Relaterad kalla: Australiainsight.
Periodicitet i praktiken
Även tidningar med längre intervaller än daglig utgivning kan klassas som dagstidningar.
Hur utkommer och formateras dagstidningar?
Sverige räknar närmare 150 dagstidningar, där en tredjedel inkluderar ”tidning” i namnet – som Hjo Tidning.
Broadsheet mäter 600 x 380 mm och är traditionellt. Tabloid är 380 x 300 mm och standard i många länder nu.
Hyponymer och varianter
Varianter som morgontidning och kvällstidning förekommer. Dagblad som Helsingborgs Dagblad knyts till dagsfärska pappersark.
I Sverige krävs minst en utgåva per vecka för att uppfylla lagen, inklusive löpsedel och bilaga, enligt Kryssakuten.
Vad är etymologin bakom dagstidning?
Ordet ”dagstidning” har använts sedan 1780 och pekar på dagliga nyheter. Det skiljer sig från tidiga ”dagblad”, som syftade på färska pappersark.
Tidslinje för dagstidningens utveckling
- : Norrköpings Tidningar grundas som Sveriges äldsta, ursprungligen ”stadens nyheter”.
- : Ordet ”dagstidning” beläggs i språket.
- 1800-talet: De fyra kriterierna – periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet – etableras.
Vad är etablerat kring dagstidningar?
| Etablerad information | Information som är oklar |
|---|---|
| Svensk lagdefinition: minst en gång per vecka | Exakt gräns internationellt: ofta två gånger per vecka, men varierar |
| Fyra historiska kriterier sedan 1800-talet | Precisa intervall för icke-dagliga utgåvor |
| Antal i Sverige: cirka 150 | Exakta siffror för hyponymer som kvällstidningar |
Kontext för dagstidningars roll
Dagstidningar utgör plattformar för nyhetsrapportering och opinionsbildning, alltid tillgängliga för allmänheten med universellt innehåll.
Format som broadsheet och tabloid formar läsupplevelsen och spridningen.
Källor och referenser
”I Sverige finns närmare 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ’tidning’ i namnet, som Hjo Tidning.”
Språktidningen
”Ordet ’dagstidning’ är belagt sedan 1780.”
Wiktionary
”Böjning: dagstidningar, dagstidningarna.”
Definify
Sammanfattning av dagstidning
En dagstidning kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering tillgänglig för alla, med svensk miniminivå på veckovis utgivning. Historiska kriterier och format som tabloid definierar denna medieform.
Vad är skillnaden mellan broadsheet och tabloid?
Broadsheet är 600 x 380 mm, traditionellt. Tabloid 380 x 300 mm, vanligare idag.
Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?
Norrköpings Tidningar från 1758.
Hur böjs ordet dagstidning?
Singular: dagstidning/dagstidningen. Plural: dagstidningar/dagstidningarna.
Vad betyder hyponymer som morgontidning?
Specifika varianter av dagstidning, som morgon- eller kvällsutgåvor.
Engelsk översättning av dagstidning?
Daily newspaper eller daily.
Måste dagstidningar utkomma dagligen?
Nej, i Sverige räcker minst veckovis enligt lag.
Vad är de fyra kriterierna?
Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
Missa inte
I Know What You Did Last Summer 1997 – Skräck Klassiker
NPK 11-5-18 – Effektiv Gödsel för Trädgård och Odling
Hur Gammal Blev Astrid Lindgren – Litteraturens Ikon
Canada Goose Chateau Parka – Hållbar Värme och Stil
Hur många timmar jobbar man på en månad – Fakta För Arbetsliv
Svenska Komiker, Skådespelare – Humorens Tidslinje
